Göran Schmidts hemsida



Main menu: Start | Rörö | Skapelsefrågan | Bibelrelaterat | Kontakt

Fjällfiling

Juli 2014

Sommaren kändes oändligt lång när ostronörten blommade.

Det var den inte.

Semestern är precis slut, och jag och många med mig kan se tillbaka på den varmaste sommaren i mannaminne med brännheta klippor och 23-gradigt vatten längs Bohuskusten.

Men fort gick den som vanligt.

Tid är svårt att förstå sig på. Och inte blir det lättare med åren heller. De senaste årens naturvetenskapliga forskning snarare komplicerar det hela. Biologiska ämnen som DNA och proteiner oxiderar, sönderfaller och försvinner som regel inom loppet av några tusen år. För det mesta mycket fortare än så. Och likväl hittar man dem numera titt som oftast inuti dinosaurieben som sägs vara mer än 65 miljoner år gamla.[1]

Nere vid Gule skären – Rörös kommunala badplats – ligger ungarna på mage och metar strandkrabbor. Det rasslar i plasthinkarna och nu och då skriker någon till av ett tjuvnyp.

Jag har också en strandkrabba i handen. Från Mogenstrup i Danmark. Trots att jag metat krabbor hela min barndom och studerat marinbiologi på universitetet så kan jag inte skilja den från en helt vanlig västkustsk strandkrabba från en av plasthinkarna nere vid badbryggan.
Fast den här grävde ner sig i sanden samtidigt som dinosaurierna klampade omkring däruppe på stranden.

- "Jaså, 65 miljoner år gammal är du", viskar jag till krabban.

Han plirar misstroget mot mig från sitt stenfodral…



[1]  Det är nu snart tio år sedan man började hitta mjukdelar i dinosaurieben och andra fossiler. Detta är givetvis mycket märkligt eftersom man länge tagit - och fortfarande tar - för givet att dessa ståtliga djur varit utdöda under så många miljoner år.
Det har nyligen gjorts försök att förklara fenomenet, men det är tveksamt om problemet verkligen kan anses löst. Frågan är mycket laddad, eftersom ett ungt datum för dinosaurierna skulle innebära "vissa" bekymmer för den evolutionsteori som hävdar att du och jag i rakt nedstigande led är besläktade med deras kusiner. En anställd vid ett museum i USA fick härom sistens klart för sig att man nog inte bör fästa för mycket uppmärksamhet vid saken.

Skulle du vilja läsa mer om debatten kring de färska dinosaurieresterna kan du göra det här.    

[Tillbaka till texten]