Göran Schmidts hemsida

Strandkvannen växer lite här och var längs Rörös västra strand. Ett av de större bestånden finns i Kärrsviken där bilden härintill är tagen. Det finns två former eller underarter (ssp. i det vetenskapliga namnet står för subspecies, som betyder just underart) av Kvanne i Sverige – en fjällvariant och en strandvariant. Det är givetvis den senare som växer ute på Rörö. Till skillnad från släktingen Strätta är kvannens blomställningar klotrunda. För samerna i Lappland har fjällkvannen (med underartstillägget archangelica) - i alla tider varit uppskattad som livsmedel. Framför allt är det de unga stjälkarna man ätit, men man kokade även de unga blomställningarna och åt dem ungefär som blomkål.

Väldigt många av våra växter med läkande effekter introducerades via munkar från sydligare länder. Med Kvannen var det tvärt om. Den hämtades av munkar i Norrland och exporterades till sydligare nejder där den sedan odlades för sina hälsosamma egenskaper, i så kallade "kvannehagar". Det sägs att man tyckte att Kvannen var så välsignad att en av ärkeänglarna förmedlat den till munkarna. Därav det vetenskapliga namnet Angelica archangelica, som betyder just "ängel" respektive "ärkeängel".

Har man lite tur kan man mot slutet av sommaren hitta makaonfjärilens spektakulära larver på Kvannen. Stora gröna larver som när man klappar dem skickar ut två stora, mjuka smörsyredoftande horn i pannan till sitt försvar. Efter sitt puppstadium kryper Sveriges största och magnifikaste fjäril ut ur kokongen. Du hittar både larven och den färdiga fjärilen i bildkavalkaden under Fotogalleri i underkategorin Djurliv.