Göran Schmidts hemsida



Main menu: Start | Rörö | Skapelsefrågan | Bibelrelaterat | Kontakt

Köttätande skönheter vid dammen strax norr om Grevens vale



Main menu:

Smultronställen | Turförslag | Fotogalleri | Kommunikationer | Rörös flora

A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | V | Å | Ä | Ö |



Vit sötväppling (Melilotus albus)

Vit sötväppling är, liksom sin nära like med gula blommor som rätt och slätt heter sötväppling, en väldoftande ärtväxt som föredrar platser med bar jord, som t ex vägkanter och andra ”människostörda” platser. Det är anledningen att man inte hittar den i utmarkerna utan inne i ”Byn” på Rörö, t ex invid Moringsvägen. När växtplatsen har stabiliserat sig konkurreras de ut av andra växter. Namnet kommer av den söta väldoften som finns kvar även i torkat tillstånd. Det finns någon gammal uppgift från 1700-talet om att växten använts som spånadsväxt i likhet med lin och nässlor. Ingen direkt exotisk växt alltså, men älskad av bin och humlor på grund av den rika nektarproduktionen. "Meli" i släktnamnet betyder också honung.



[Till överst på sidan]