Göran Schmidts hemsida



Main menu: Start | Rörö | Skapelsefrågan | Bibelrelaterat | Kontakt

Köttätande skönheter vid dammen strax norr om Grevens vale



Main menu:

Smultronställen | Turförslag | Fotogalleri | Kommunikationer | Rörös flora

A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | V | Å | Ä | Ö |



Kummin (Carum carvi)

Kummin sägs vara den av våra inhemska kryddväxter som har och har haft den största användningen i hushållet. Den har uppskattats av människor i våra trakter ända sedan stenåldern.


Nu i juni (2013) var första gången jag hittade kummin på Rörö. Man måste ha ögonen med sig för att skilja den från vanligt hundkäx, eller värre - den urgiftiga odörten. Men det finns några skillnader om man tittar närmare. För det första bladen som är finflikade, för det andra den lilla tofsen med smala blad precis under bladslidan (se den röda pilen). Och förstås – den karakteristiska kummindoften när man mosar en frukt mellan fingrarna. Frukterna är avlånga med längsgående åsar - de båda giftiga släktingarna odört och sprängört har runda frukter. Och – för den som vet vad det innebär – kummin saknar som regel såväl enskilda som allmänna svepeblad.

Kummin är väl mest känd som brödkrydda i våra dagar, men har tidigare även haft medicinsk användning. Dessutom lär den innehålla substanser som den spanska skogssnigeln ("mördarsnigeln") avskyr.




[Till överst på sidan]