Göran Schmidts hemsida


Main menu: Start | Rörö | Skapelsefrågan | Bibelrelaterat | Kontakt

Makaonfjäril


Main menu: Tre goda skäl | Artiklar/Debatter | Webben | Recensioner | Från skapelsens smörgåsbord | Q&A |

Dan Larhammars första replik i Biologen nr 1-2003

Månaderna gick. Sommaren blev höst. Jag gick på en fortbildningskurs uppe på Sahlgrenska universitetssjukhuset och råkade träffa på Clas Ohlander. Han var märkbart fåordig. Jag hade mina föraningar om att min artikel kunde ha ställt till det för honom och ställde just den frågan. Han svarade något undvikande att det nog skulle komma en kommentar i nästa nummer av Biologen...

Och mycket riktigt - när nummer 1/03 damp ner i brevlådan fanns där en artikel av Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala Universitet, tillika ordförande i föreningen Vetenskap och Folkbildning. Han inledde sin artikel på följande sätt: "I lågmäld och skenbart saklig ton säger sig kreationisten Göran Schmidt i Biologen 3/02 vilja undanröja fördomar om kreationister..."

Larhammar var arg och upprörd. Vill du ta del av resten av artikeln sĂ„ finns den hĂ€r nedan. Klicka pĂ„ Word- eller PDF-ikonerna för utskrift. Det borde Ă€ven gĂ„ att följa den här externa länken till Dan Larhammars hemsida, men Larhammar tycks ha valt att inte publicera artikeln.

Artikeln i pdf-format Artikeln i Word-format

Dan Larhammar
Professor i molekylÀr cellbiologi vid Uppsala Universitet
Ordförande i föreningen vetenskap och Folkbildning


I lÄgmÀld och skenbart saklig ton sÀger sig kreationisten Göran Schmidt i Biologen 3/02 vilja undanröja fördomar om kreationister samt diskutera informationsteoretiska aspekter pÄ evolutionen. Han inleder med att försöka avfÀrda misstankar om att de (fÄ) vÀlutbildade som betvivlar evolutionen vill förklara biologi med bibeltro och gudomliga mirakler. Men i slutÀndan Àr det ÀndÄ precis detta som Schmidts argumentation gÄr ut pÄ.

Sakligheten och ödmjukheten Àr skenbar eftersom Göran Schmidt Àr medlem av den fundamentalistiska skapelsetroende föreningen Genesis som med överdrifter, feltolkningar, bristande logik och vilseledande citeringar försöker ge oinitierade personer intrycket att det skulle finnas vetenskapliga invÀndningar mot evolutionen (1).

Det faktum att en person Àr nÄgorlunda högutbildad inom ett omrÄde garanterar dessvÀrre inte att vederbörande har förstÄtt. Men det Àr och förblir en gÄta hur nÄgon som fördjupat sig i biologi kan tvivla pÄ evolutionen och det torde vara synnerligen sÀllsynt. Efter Äratal av debatter med kreationister i Sverige och USA har jag insett att det inte finns nÄgot argument som skulle kunna övertyga en inbiten kreationist om evolutionens faktum.

SÄ snart den biologiska faktamÀngden inom ett visst omrÄde blir övervÀldigande blundar kreationisterna, hÄller för öronen och hoppar till nÄgon annan selekterad observation som de tror tjÀnar deras syften eller till nÄgon formalistisk vetenskapsteoretisk invÀndning som de sedan försvarar med all sin retoriska förmÄga.

Schmidts ena konkreta invÀndning mot evolutionen Àr att genduplikationer inte tillför ny information.

Han illustrerar detta med att lÄta en bok innehÄlla ytterligare en kopia av ett och samma kapitel. Denna analogi Àr grovt vilseledande. Biologi Àr nÀmligen kvantitativ varför ytterligare genkopior kan ge större mÀngd av en produkt och dÀrmed en evolutionÀr fördel genom exempelvis ökad generell storlek eller förÀndrad kroppsform.p> För det andra kan nya genkopior möjliggöra differentierad anvÀndning av de olika kopiorna i olika organ och vid olika tidpunkter.

För det tredje kan de olika kopiorna ansamla mutationer och dÀrigenom antingen fÄ mer specialiserade funktioner eller sÄ smÄningom finna helt nya funktioner.

Konkreta exempel finns pÄ alla dessa mekanismer. De mest dramatiska exemplen Àr alla de organismer som fördubblat hela arvsmassan genom allo eller autotetraploidisering vilket gÀller kanske hÀlften av alla vÀxter. Troligen var det just tetraploidiseringar som möjliggjorde den dramatiska radiationen och expansionen av vertebrater.

Schmidt sÀger sig ha svÄrt att se varför pseudogener styrker evolutionen. jo, genom att pseudogener inaktiverats pÄ exakt samma sÀtt i flera nÀrbeslÀktade organismer trots att det finns miljontals sÀtt att förstöra en gen. NÀr mÀnniska och schimpans har exakt samma inaktiverande mutation i eta globin, NPY receptor y6 eller karboxylester lipas tyder detta mycket starkt pÄ ett gemensamt ursprung. I samtliga fall har dessa bÄda arter kvar fungerande varianter av dessa gener varför ingen pÄtaglig "devolution" kan sÀgas ha skett.


Schmidts andra invĂ€ndning mot evolutionen Ă€r att mutationer som minskar enzymers specificitet skulle vara exempel pĂ„ minskat informationsinnehĂ„ll. Återigen har han lurats av en falsk analogi.

Minskat specificitet, med andra ord breddad substratrepertoar, kan innebÀra enorma fördelar för en organism eller art, exempelvis om substraten Àr toxiner som ska oskadliggöras eller nÀringsÀmnen som ska anvÀndas för energiförsörjning. Konkreta exempel pÄ breddad molekylÀr repertoar Àr de komplexa blandningar av toxiner som mÄnga organismer producerar och som sammantaget ökar möjligheterna att förlama bytesdjur, exemplifierat av sÄvÀl kobror som kÀgelsnÀckor (Conus). Schmidt erkÀnner att sÄdana förÀndringar ökar överlevnadschanserna men anser att detta Àr "en annan frÄga". Huruvida detta enligt informationsteori skulle kunna beskrivas som minskat informationsinnehÄll kan verkligen diskuteras och Àr naturligtvis egalt för den organism som pÄ detta sÀtt ökar sin överlevnads och reproduktionsförmÄga och dÀrmed sprider sina gener vidare i evolutionen. Kanske har Schmidt blivit vilseledd av den vanliga kreationistiska vanförestÀllning att biologiska organismer, i synnerhet mÀnniskan, skulle vara optimalt designad.

I sjÀlva verket torde mycket fÄ biologiska system vara "optimala" och det som kan förefalla optimalt vid en viss tidpunkt eller i en viss situation kan vara i högsta grad suboptimalt vid en annan tidpunkt eller i en annan situation. Evolutionen kan som bekant inte blicka framÄt. Kreationisternas klassiska exempel pÄ ett optimalt system, mÀnniskans öga, kan givetvis inte vara optimalt i alla de avseenden som vore önskvÀrda eftersom de fysiska lagarna har sinsemellan konkurrerande begrÀnsningar. Vi mÀnniskor övertrÀffas för övrigt av andra organismer nÀr det gÀller bÄde fÀrgseende, UVseende, mörkerseende, spatial upplösning, temporal upplösning och förmÄga att se planpolariserat ljus.

Ytterligare ett exempel pÄ falsk analogi Àr metaforen med Rembrandts olika verk.

Konstverk Àr inte sjÀlvreproducerande. Det Àr dÀremot levande organismer, dessutom Àr de icke perfekt sjÀlvreproducerande. Bara för att mÀnniskan kan skapa föremÄl innebÀr det inte att allt levande behöver vara skapat. Rembrandtmetaforen Àr pÄ sÄ sÀtt en praktfull tavla. Tror Schmidt pÄ fullt allvar att vi ska förkasta en av naturvetenskapens mest vÀlunderbyggda koncept bara för att han vilselett sig sjÀlv med falska metaforer?

Schmidt kritiserar Àven Dawkins exempel pÄ selektion.

Denne visade att Àven ett i förvÀg önskat specifikt mÄl i form av en viss sekvens kan nÄs pÄ mycket fÄ försök. JÀmför Torbjörn Fagerströms metafor med Yatzy spel i boken "Den skapande evolutionen": de tÀrningar som Àr anvÀndbara behÄlls medan de som inte passar kastas Änyo.

Om man till detta lÀgger att mÄnga olika mÄl Àr tÀnkbara och att varje generation organismer bestÄr av ett mycket stort antal individer sÄ blir evolutionen genast begriplig. I en population pÄ 10.000 individer har pÄ 1 miljon Är varje position i arvsmassan förÀndrats 50 gÄnger med de mutationshastigheter som Àr kÀnda. Med andra ord, det finns 50 chanser per miljon Är och position att selektera fram en förÀndring.

I en HIV smittad person med mÄttlig titer av viruset uppkommer alla upptÀnkliga punktmutationer inte mindre Àn tio gÄnger varje dag!

NÄgra av Schmidts litteraturreferenser vittnar ocksÄ om hans oförmÄga till kritisk analys. Boken "Icons of Evolution" av Jonathan Wells bygger pÄ missuppfattningar och överdrifter (2) och Àven Mike Behe's "Darwin's Black Box" har mött omfattande kritik (3), inte minst frÄn kristna som accepterar evolutionen.

Man undrar oroligt hur mycket skada Schmidt hunnit stÀlla till genom att pÄdyvla ungdomar sina fundamentala missförstÄnd. Skulle en person med uppfattningen att jorden Àr platt kunna vara verksam som fysiklÀrare? Skulle en flogistontroende alkemist kunna undervisa i kemi?

Kreationister kanske invÀnder att min reaktion ett utslag av vetenskaplig dogmatism och att vetenskapen borde vara ödmjuk inför nya och revolutionerande idéer. Det Àr förvisso kritik och ifrÄgasÀttande som för vetenskapen framÄt. Men nÀr ifrÄgasÀttandet bottnar i missförstÄnd Àr det inte meningsfullt, nÀr kritiken Àr pseudovetenskaplig och vilseledande Àr den destruktiv genom att den kan förleda oinsatta personer att tro att den Àr berÀttigad.

De lÀrare som har att undervisa elever som indoktrinerats att förneka evolutionen har en grannlaga uppgift att förmedla det som Àr uppenbart, logiskt och sjÀlvklart men som stÄr i konflikt med en inprÀntad tro som ofta upprÀtthÄlls med ett starkt socialt tryck. Det Àr en stor pedagogisk utmaning att förmedla insikten om evolutionen utan att eleven drabbas av personlighetskris. TV serien Evolution (4) visade i sitt avslutande avsnitt om religion hur konfliktfylld denna situation kan bli. Men orsaken till problemet Àr inte evolutionen, orsaken Àr de oansvariga vuxna som pÄdyvlat barn och ungdomar religiösa villfarelser om biologi.

Schmidt skulle göra en större insats om han kunde reda ut begreppen med sina kolleger inom föreningen Genesis som tror att jorden Àr blott nÄgra fÄ tusen Är, som sprider villfarelser om mÀnniskans slÀktskap med gorilla och schimpans, och som tror att evolutionen leder till rasism eller till urholkat mÀnniskovÀrde gentemot djur (det naturalistiska felslutet).

LÄt mig avsluta med nÄgra exempel pÄ skrivningsfrÄgor i en sluttentamen för en blandad kurs med bÄde evolution och kristen skapelsetro:

1 Beskriv teorin för avbruten jÀmvikt (punctuated equilibrium) och diskutera huruvida den utgör ett paradigmskifte inom evolutionsteorin.

2 Vad skapade Gud pÄ tredje dagen?

3 Namnge och beskriv minst tre olika mekanismer som ger upphov till genetiska mutationer.

4 Vem skapade Gud först? a) Adam, b) Eva, c) Steve.

5 Beskriv vilken roll naturligt urval spelar i evolutionen.

6 Fyll i det som saknas. "Och Gud sÄg att ljuset var "

Det Àr svÄrt att veta om det Àr skÀmt eller allvar, som alltid nÀr man har med kreationism att göra. Texten översatt frÄn E Skeptic 021029.

För ytterligare diskussion om kreationistiska lögner och missförstĂ„nd, se mina recensioner av Mats Molens bok "VĂ„rt ursprung?" (5). Molen utsĂ„gs av föreningen Vetenskap och Folkbildning till Årets förvillare 2001 efter utgivningen av den nya upplagan av hans bok som innehĂ„ller en lĂ„ng rad felaktiga och vilseledande pĂ„stĂ„enden om evolutionen baserade pĂ„ mĂ€ngder av orimliga tolkningar och selekterad information frĂ„n sĂ„vĂ€l geologi och astronomi som evolutionsbiologi. Molen Ă€r ansvarig utgivare för föreningen Genesis' tidskrift med samma namn. Fler lĂ€nkar om evolution kontra kreationism finns i ref 6.


Referenser

1 www.genesis vus.se

2 www.ncseweb.org/icons/

3 www.cbs.dtu.dk/staff/dave/Behe.html

4. www.pbs.org/wgbh/evolution/

5 www.physto.sel vetfolk/molen/index.html

6. www.bmc.uu.se/ danl/evol.html