Göran Schmidts hemsida


Main menu: Start | Rörö | Skapelsefrågan | Bibelrelaterat | Kontakt

Makaonfjäril


Main menu: Tre goda skäl | Artiklar/Debatter | Recensioner | Från skapelsens smörgåsbord | Q&A |

Boken - bakgrunden och lite försnack

Idag (fredagen 11 december) skickas boken "Fyra kristna diskuterar skapelse och evolution" frÄn tryckeriet. Kul. KÀnns lite grand som en befrielse efter alla timmar med texterna.

Jag skapade den hÀr sidan med sina underavdelningar ute i högerkolumnen eftersom jag misstÀnker att det kommer att bli en del svallvÄgor efter bokens publicering, och det Àr praktiskt att kunna ha en plats att kommentera, komplettera, försvara och förtydliga saker och ting vid behov. Vill du nÄ mig personligen sÄ kan du mejla mig genom att klicka pÄ Kontakt lÀngst upp till höger pÄ sidan.

1. Repliker pÄ mina medförfattares slutinlÀgg hittar du under lÀnken "Eftersnack" i fÀltet hÀr uppe till höger.

2. LÀnken till mina originalreferenser blev tyvÀrr ofullstÀndig i boken, men du hittar Àven dem hÀr uppe till höger (detta utifall att krympfunktionen mot förmodan skulle falera nÄn gÄng).

Nu nÄgra ord om bakgrunden:

NÀr jag fick frÄgan av Mats Selander för lite drygt ett Är sedan om jag ville vara med och försvara min hÄllning i skapelsefrÄgan gentemot nÄgra svenska kristna med annan syn sÄ tvekade jag först ett ögonblick, men jag tror knappt att Mats hann uppfatta det.

Jag tvekade dÀrför att jag genast insÄg att det skulle ta mycket tid i ansprÄk, och det redaktionella arbetet med magasinet Genesis och föreningens nyhetsbrev tar redan det mycket av min vakna tid i ansprÄk. Men samtidigt var det förstÄs lite smickrande att bli tillfrÄgad, och en unik möjlighet att pÄ jÀmbördiga villkor fÄ presentera skÀl för den övertygelse jag har. SÄ i nÀsta ögonblick svarade jag ja.

Förutom att det Àr kul och en lÀttnad att boken nu Àr klar sÄ finns dÀr ett mÄtt av spÀnning. Hur kommer boken att tas emot av recensenterna och kristenheten överlag?

Rimligen borde en bok dÀr fyra olika perspektiv pÄ en och samma frÄga lyfts fram och diskuteras pÄ det hÀr sÀtter tas emot med öppen famn - Àntligen kommer personer med olika hÄllning i skapelsefrÄgan upp ur sina bunkrar ut i friska luften och fÄr vÀdra sina argument öppet sÄ att argumenten fÄr prövas och alla lÀsare kan vÀrdera dem och bilda sig en egen vÀlgrundad uppfattning om en frÄga som de kanske egentligen aldrig kÀnt sig kapabla att ta stÀllning i.

Jo, det borde naturligtvis vara sÄ, i ett samhÀllsklimat prÀglat av objektivitet, öppenhet och sanningslÀngtan. Och om inte i samhÀllet i övrigt sÄ Ätminstone i kyrkans vÀrld. VÀl?!

Min magkĂ€nsla sĂ€ger mig förstĂ„s nĂ„gonting annat. Det kommer sig nog bland annat av förra vinterns temanummer av Dagenhusets teologiska magasin NOD pĂ„ temat Skapelsen. Samtliga skribenter var evolutionister med en och samma ”politiskt korrekta” liberala bibelsyn. Jag skrev en lite syrlig kommentar om det i min januarireflektion.

För vÄrt lands teologiska utbildningar genomsyras idag av förestÀllningen om Evolutionens gud (ja, jag envisas med att placera versalen sÄ). Evolutionens sÄ kallade faktum och dÀrmed en symbolisk tolkning av Bibelns 11 första kapitel anses sjÀlvklara och ifrÄgasÀtts sÀllan eller aldrig. Dagens nya generation av teologer inom Pingströrelsen med en tradition av konservativ bibelsyn befinner sig idag i samma fÄra, vilket torde vara uppenbart för var och en som lÀser NOD. Eller tidningen Dagen för den delen.

Det hĂ€r Ă€r alltsĂ„ en av anledningarna till min magkĂ€nsla – majoriteten i den kristna akademiska vĂ€rlden Ă€r inte ett dugg intresserad av en förutsĂ€ttningslös diskussion av skapelsefrĂ„gan. De anser sig nĂ€mligen redan ha svaret: den moderna vetenskapen har rĂ€tt, alltsĂ„ har Bibeln fel och mĂ„ste omtolkas i evolutionsbiologins och big-bang-kosmologins klara ljus. I dessa led rĂ„der en nĂ€rmast panisk rĂ€dsla för att utsĂ€ttas för kritik av företrĂ€dare för ”naturvetenskapen”. Man vill vara bundisar med de smarta vetenskapsmĂ€nnen. Jag misstĂ€nker att det Ă€r en försvarsmekanism som utvecklats som en reaktion pĂ„ att vi kristna enskilt eller kollektivt under decennier fĂ„tt höra att vi Ă€r dumma som tror pĂ„ gudar och tomtar och troll i stĂ€llet för pĂ„ förnuftet. Och just dĂ€rför Ă€r det vĂ€rsta man kan utsĂ€ttas för att bli kallad ovetenskaplig eller pseudovetenskaplig. Kanske kan den rĂ€dslan vara en del av förklaringen till varför kristna evolutionister ibland Ă€r minst lika arroganta, nedlĂ„tande och ovilliga att diskutera sakfrĂ„gor som sina ateistiska motsvarigheter.

Tidigare den hÀr veckan fick jag min magkÀnsla bekrÀftad Ànnu en gÄng nÀr jag gick in pÄ Facebook. Det gör jag ytterst sÀllan. Men jag rÄkade se bokens omslag flimra till och tittade nÀrmare. Det var Mats Selander som lagt in en blÀnkare om den kommande boken. Första repliken jag sÄg var en viss Martin Lembke, ett för mig helt obekant namn. Han skrev:

”Men varför har ni med ungjordsperspektivet? Det drar vĂ€l bara ner bokens vetenskapliga trovĂ€rdighet, eller?”
SjÀlvklart reagerar man pÄ en sÄdan kommentar och jag kunde inte motstÄ frestelsen att klicka pÄ Martins profilbild för att ta reda pÄ lite om vem som döljer sig bakom namnet. Vem kan det vara som motsÀtter sig en öppen dialog i en sÄ grundlÀggande kristen frÄga som den om vÄrt ursprung, kristendomens första trossats?

Martin visade sig vara utbildningskoordinator pÄ CTR, Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet! Universitetet alltsÄ, sinnebilden för öppenhet för skilda uppfattningar, Äsiktsfrihet, sakliga meningsutbyten och jakten efter sanningen.

Ja, ja


Jag gör inte ansprÄk pÄ att vara profet, och jag bÄde kan ha fel och hoppas innerligt att jag har det, men jag anar mot ovanstÄende bakgrund att kursansvariga vid de teologiska utbildningarna bara motvilligt kommer att vilja befatta sig med boken. Att ungjordskreationism över huvud taget fÄr komma till tals, och dÀrtill pÄ lika villkor som andra skapelseperspektiv Àr tillrÀckligt skÀl för mÄnga av dem att refusera boken. Martin Lembkes korta kommentar Àr nog representativ för mÄnga teologer. Har jag rÀtt i detta kommer teologistudenter att fÄ kÀmpa hÄrt för att boken ska anvÀndas som kurs- eller bredvidlÀsningslitteratur pÄ deras utbildningar. Ty kreationism Àr ett skÀllsord inte bara inom biologins omrÄde utan i lika hög grad inom teologins. Faktum Àr att tanken ibland slog mig under skrivprocessen, att om jag försvarar biblisk kreationism alltför bra sÄ minskar oddsen för att boken kommer att bli anvÀnd. Jag valde att inte följa den impulsen, men befarar att sjÀlva tanken inte Àr sÄ irrationell som man skulle hoppas.

I syfte att underlÀtta för mig sjÀlv i eventuella kommande meningsutbyten kommer jag nu att punkta ett antal invÀndningar som jag misstÀnker kommer att anvÀndas i polemiken mot boken i allmÀnhet och mot mig sjÀlv i synnerhet. Jag kommer dÄ att kunna tjÀna lite tid pÄ att hÀnvisa till exempelvis 1, 3, 5 och 7 i stÀllet för att utveckla samma resonemang gÄng efter annan. Eftersom boken inte ens Àr distribuerad nÀr jag skriver det hÀr sÄ Àr följande helt och hÄllet baserat pÄ mina erfarenheter frÄn tidigare debatter. De flesta Àr av invÀndningarna Àr av typen argumentum ad hominem, det vill sÀga att man pÄ olika sÀtt försöker förflytta fokus frÄn vad jag faktiskt sÀger till vem jag Àr som person i syfte att fÄ lÀsaren att inte ta mig pÄ allvar.


Hypotetiska men förvÀntade invÀndningar och mina presumtiva kommentarer

1. Bokens största svaghet Àr att den ger kreationisterna en plattform att föra fram sina ovetenskapliga och pseudovetenskapliga idéer.

En kommentar som visar att man valt att utgĂ„ frĂ„n att dagens teorier inom evolutionsbiologi och kosmologi förmedlar en sann bild av verkligheten och att Bibeln dĂ€rför mĂ„ste ha fel. ”SĂ„ mĂ„nga duktiga forskare kan bara inte ha fel.” Man visar dessutom att man inte ser nĂ„gon anledning att ompröva sin hĂ„llning genom att granska den faktiska evidensen eller lyssna pĂ„ forskare som kommit till andra slutsatser utifrĂ„n samma evidens. Man har helt enkelt bestĂ€mt sig för man vill tro redan pĂ„ förhand.
2. Schmidts vÀltalighet Àr förrÀdisk. Det Àr med hjÀlp av den han duperar okunniga lÀsare till att tro pÄ hans vanförestÀllningar om vetenskap.

LÀsaren uppmanas att se bortom sÄvÀl min och mina medförfattares eventuella vÀltalighet som dess motsats nÀr vi uttrycker oss slarvigt och i stÀllet fokusera pÄ vad vi - i det hÀr fallet jag - faktiskt sÀger: Àr pÄstÄendet sant? Finns det fakta som stöder pÄstÄendet?
3. Varför anlitades inte naturvetare som pÄ ett tydligare och kraftfullare sÀtt kunde avslöja Schmidts pseudovetenskapliga resonemang?

Sebastian Ibstedt har sÄvÀl molekylÀrbiologisk kompetens som forskarbakgrund och Àr insatt i bÄde evolutionsteori och skapelsefrÄgan. Jag har svÄrt att se att nÄgon annan skulle kunna argumentera för evolutionsteorin sÀrskilt mycket bÀttre Àn han. Ovan nÀmnda Larhammar och Erkell har försökt utifrÄn sina respektive kompetenser. Huruvida de lyckas bÀttre Àn Sebastian vill jag lÄta vara osagt. Den som sjÀlv har tid och intresse att ta reda pÄ den saken kan ta del av debatten hÀr pÄ min webbplats.
4. Schmidt kommer inte med nÄgonting nytt. Han bara upprepar de klassiska kreationistiska argumenten som modern vetenskap för lÀnge sedan bevisat vara missuppfattningar och inte sÀllan rena lögner.

Visst upprepar jag en hel del klassiska kreationistargument. Det gör jag för den oinvigde lÀsarens skull. Men inte bara dÀrför, utan Àven dÀrför att de flesta argument mot evolution och för en direkt skapelseakt av Gud har visat sig bestÄ över tid. Visst har argumenten utvecklats och förfinats över tid i takt med att forskningen gÄtt framÄt, men de grundlÀggande argumenten Àr tidlösa och ovedersÀgliga.
5. Schmidt stÄr för en banal/inkonsekvent/oreflekterad/nyanslös/otidsenlig sydstatsfundamentalistisk amerikansk teologi.

Ja, jag lÀser vad Bibeln sÀger och har fullt förtroende för att det Àr Guds Ord och dÀrmed sanning. Sammanhanget visar praktiskt taget alltid vad i Bibeln som Àr poesi och vad som avser att dokumentera verkliga hÀndelser. Mitt förtroende för bibelordet fÄr stÀndigt ny nÀring av nya vetenskapliga upptÀckter som bekrÀftar det. Jag fruktar Gud tillrÀckligt mycket för att inte lÄta mÀnniskotankar (i synnerhet inte sekulÀra mÀnniskors historiska spekulationer) styra min tolkning av Bibelns texter. Jag tycker att jag har gott sÀllskap i bÄde apostlarna och Jesus sjÀlv i att förhÄlla mig sÄ. Jag Àr öppen för att Àndra min uppfattning av bibeltexter, men inte för att sekulÀr vetenskap dominerad av en naturalistisk filosofi föranleder det, utan för att vetenskapliga observationer och andra bibelsammanhang motiverar det. Bara med sanningen förmÄr vi nÄgonting.
6. Schmidt försöker tvinga in naturvetenskapen i sin snÀva/inskrÀnkta bokstavstroende bibelexeges/bibelsyn. Han Àgnar sig Ät selektivt urval (cherrypicking) av fakta. Han vÀljer att lita pÄ de delar av vetenskapen som han tycker passar hans bibelsyn medan han förkastar vedertagen vetenskap som motsÀger den.

Visst Àr jag ibland selektiv nÀr jag avfÀrdar förestÀllningen om livets spontana ursprung, mutationers kreativa egenskaper, det naturliga urvalets potens och ifrÄgasÀtter radiometriska ÄldersbestÀmningsmetoder och i stÀllet lyfter fram evidens för en ung jord och för livet pÄ jorden. Men det handlar om evidens som evolutionister sjÀlva systematiskt vÀljer att selektivt bortse frÄn. Att selektivt lyfta centrala och förbisedda fakta och förhÄllanden fram i ljuset Àr en viktig strategi i alla debatter. Det syftar till att ge en frÄga en allsidigare belysning.
7. Etablerade vetenskapsmÀn som professor Dan Larhammar och docent Lars Johan Erkell och andra har i sina debatter med Schmidt smulat sönder hans argument och demonstrerat hur kapitalt han missförstÄtt evolutionsteorin.

Huruvida de har gjort det eller inte tÀnker jag inte skriva nÄgon pÄ nÀsan. Hur det ligger till med den saken framgÄr för var och en som tar sig tid att följa debatterna jag dokumenterat pÄ min webbplats.
8. Schmidt saknar forskarbakgrund och dÀrmed den kunskap och kompetens som krÀvs för att kunna föra en meningsfull vetenskaplig diskussion.

Argumentum ad verecundiam (auktoritetstro). Ja det Ă€r sant. Jag Ă€r civilingenjör i kemiteknik och biolog. Jag har inte dykt pĂ„ djupet i nĂ„gon smal vetenskaplig nisch som Ă€r det vanligaste nĂ€r man forskar. I stĂ€llet har jag - liksom flera av mina kollegor i föreningen – under Ă„ren skaffat mig ett brett tvĂ€rvetenskapligt perspektiv pĂ„ ursprungsfrĂ„gan och motiverats lĂ€sa in mig pĂ„ en mĂ€ngd Ă€mnesomrĂ„den inom biologi, kemi, geologi, paleontologi, matematik och i mer begrĂ€nsad omfattning Ă€ven fysik och astronomi. Ibland behövs det just ett bredare perspektiv för att se landskapet bĂ€ttre.
9. Schmidt och en liten klick konspiratoriskt lagda kreationistiska fundamentalister gör ansprÄk pÄ att ha rÀtt medan en hel vÀrld av vetenskapsmÀn har fel.


Argumentum ad populum (majoritetstro). Vetenskapshistorien kan uppvisa mÄnga exempel pÄ att en övervÀldigande majoritet av mycket duktiga forskare faktiskt kan ha helt fel. Den visar ocksÄ att paradigmskiften inom vetenskapen inte sker genom att nÄgra fÄ forskare lyckas övertyga den stora majoriteten om att just de har rÀtt och det stora flertalet fel. Paradigmskiften sker i stÀllet nÀr en Àldre generation av forskare dör och ersÀtts av en generation unga forskare som har förmÄgan att tÀnka om och nytt och rÀtt (eller i varje fall rÀttare).

[Till överst på sidan]