Göran Schmidts hemsida



Main menu: Start | Rörö | Skapelsefrågan | Bibelrelaterat | Kontakt

Makaonfjäril


Main menu: Tre goda skäl | Artiklar/Debatter | Webben | Recensioner | Från skapelsens smörgåsbord | Q&A |

15 professorer har talat i Dagens Nyheter...

Det är inte så ofta jag läser DN, men jag fick tips av en bekant angående en insändare i tidningen kring årsskiftet 2004-05. Förhoppningsvis ska jag ta mig tid att rota igenom garderoben efter insändaren så att jag kan ta en kopia och lägga ut texten, men tills vidare får det även i det här fallet räcka med mitt svar. Femton professorer från olika discipliner, bland annat några av dem jag recenserade under mitt besök vid Uppsala naturvetardagar (se även under fliken Recensioner ovan) tog till orda och kritiserade - som jag tycker i brist på bättre vetande - kritiker av evolutionsteorin.
Jag slängde ihop följande insändare med rubriken "Kejsarens nya kläder", som ... just det ... refuserades ...

Nå, tänkte jag - "skam den som ger sig". Jag plitade ihop en kortare artikel i stället med rubriken "Inskränk inte tankefriheten". Och - kan man tänka sig ... den blev ... också refuserad ... ;) Du hittar den lite längre ner på sidan.


Kejsarens nya kläder Artikeln i pdf-format Artikeln i Word-format

Allt oftare tycks det höjas röster som ondgör sig över problemet med att kristna friskolor understår sig att ifrågasätta den "naturvetenskapliga förklaringen till livsformernas uppkomst här på jorden". Senast häromdagen, då 15 professorer i DN gick till angrepp mot Skolverkets friande bedömning då det gäller biologiundervisningen vid Livets Ords skola i Uppsala.
Om den senare vet jag själv inget annat än det som presenterats i media, men jag kan inte undgå att reagera på den skärrade tonen i debattartikeln.

Härom året blev den kände brittiske evolutionsbiologen Richard Dawkins intervjuad av ett australiensiskt filmteam. Under intervjun fick Dawkins frågan om han kunde ge något exempel på en mutation eller annan evolutionär process som kan iakttas öka genomets informationsinnehåll. Biologen besvarade frågan i form av 11 sekunders tystnad följt av en i sammanhanget ovidkommande utläggning om utvecklingen från fisk till kräldjur(!).
När Dawkins så småningom fick tillfälle att se filmen visade det sig att hela den nämnda filmsekvensen fanns med till allmän beskådan med pausen i oredigerat tillstånd. Vad värre var - filmteamet visade sig ha utgjorts av en skara kreationister (skapelsetroende) som nu fått vatten på sin kvarn i fråga om evolutionisternas oförmåga att förklara uppkomsten av biologisk information.
Dawkins kontaktade Barry Williams, utgivare av den australiensiska tidskriften The Sceptic, och beskriver i ett brev hur han fattade misstankar mot reportrarna i samma stund som de ställt den uppenbarligen oväntade frågan - för - citat Dawkins - "det är en fråga som ingen, förutom en kreationist, skulle ställa"

Frågorna radar upp sig: Kan det verkligen vara möjligt att det anno 2002 finns frågor - eller åtminstone en sådan - som inte får lov att ställas?! I skolans värld brukar vi ju alltid uppmuntra till frågvishet med motiveringen att det inte finns några dumma frågor. Vad menade egentligen de frågvisa australiensarna med sin obesvarade fråga? Vad var det egentligen som Richard Dawkins inte kunde - eller ville - besvara?

Den faktamässiga bakgrunden är i korthet följande:
Genomet (genuppsättningen) hos ett virus omfattar ungefär 1000 informationsenheter (baspar). Vilket som jämförelse motsvarar lite drygt en halv telefonkatalogsida. En vanlig tarmbakterie innehåller en informationsmängd motsvarande knappt tusen sidor i samma katalog och en cell från en människa någonstans mellan 10-14 hyllmeter med kataloger.
Den fråga som kreationisterna tycks vara ensamma om att ställa är alltså - Hur har denna fullständigt astronomiska mängd information uppstått? Vilka är de mekanismer som kan förklara hur biologisk information uppkommer och med tiden ökar i mängd och komplexitet?

De enda ansatser till svar på informationsfrågan som hittills kommit till min kännedom handlar antingen om mutationer som leder till genduplikation, vilket leder till en ökning av informationsmängden till kvantitet men inte till kvalitet (vilket senare är det centrala i sammanhanget - innehållet i en instruktionsbok ger ju inte utförligare instruktioner bara för att kapitel tre råkar komma med i dubbel upplaga). Eller så handlar det om datorsimuleringar av mutationer och naturligt urval, som till skillnad från de naturliga motsvarigheterna är en allt annat än slumpmässig process. Metoden är konstruerad för det bestämda syftet att återskapa redan existerande information.

Samtliga läromedel som jag kommit i kontakt med under mina år som student och 20 år som biologilärare, varav 13 på gymnasienivå, undviker eller negligerar denna problematik. Detta låter sig göras genom att man genomgående definierar biologisk evolution som förändring av genfrekvenser över tiden, och lyckas därmed göra evolution till ett odiskutabelt faktum, eftersom mutationer (slumpmässiga förändringar i genomet) onekligen sker.
Skulle vi i stället välja att definiera biologisk evolution som de processer som leder till tillkomsten av biologisk information så blir plötsligt utvecklingsteorins empiriska underbyggnad mycket bräcklig. Min uppfattning är därför att våra elever (och forskare och professorer) inte borde nöja sig med frågan -Förändras levande organismers genuppsättning med tiden? Utan snarare:
-Vilket empiriskt stöd finns det för att biologisk information kan öka med hjälp av de klassiska evolutionsfaktorerna mutationer (slump), naturligt urval (selektion) och tid?

Det finns många liknande intressanta och öppna frågor inom ramen för skolans kursplaner i biologi och naturkunskap som inte borde vara enbart eleverna på kristna friskolor förunnat att ägna tid åt. Läroplanerna uppmuntrar till ett kritiskt förhållningssätt till vetenskapliga teorier.
Skall man döma av nämnda debattartikel så utgör evolutionsteorin ett undantag. Men historien lär oss att maktspråk i avsikt att tysta kritiker inte är en väg som gagnar vetenskapens sak. Varför inte betrakta spänningsfältet mellan en kreationistisk och evolutionistisk syn på tillvaron som en resurs och ett medel att förverkliga läroplanens intentioner, snarare än som ett hot?

Sakfrågan gynnas inte av att det målas upp generella nidbilder av evolutionskritiker som religiösa fundamentalister med införande av bibeln som läromedel i naturvetenskapliga ämnen på agendan. Inte heller av man sticker huvudet i sanden i det att man upprepar mantrat att evolutionsteorin är ett odiskutabelt faktum som förnekas bara av den fåkunnige.

Uppenbarligen är det så att evolutionsteorin är den bästa materialistiska ursprungsteori inom biologin som vi har att tillgå. Men skulle det visa sig att det empiriska stödet för uppkomsten av jordens biologiska information även i framtiden visar sig otillräckligt så återstår väl inget annat än att överväga om det är dess materialistiska premisser som är fel. När flygbilden inte längre stämmer överens med kartan så är det som regel kartan som behöver ritas om. Då hjälper det inte att ropa på fjärdingsmannen i ilska eller rädsla. Eller klaga på Skolverket.
Tänk om kreationisten var pojken som vågade ropa "Kungen har ju inga kläder på sig!"

Göran Schmidt, Göteborg, gymnasielärare i biologi


Och här kommer uppföljaren, som alltså inte heller togs in i tidningen:



Inskränk inte tankefriheten! Artikeln i pdf-format Artikeln i Word-format

15 professorer har talat i Dagens Nyheter. Nu vill en enkel biologilärare göra det. Jag riktar mig till just er 15.
Beklagligt nog har jag de senaste dagarna tvingats inse att DN's debattsidor tycks stängd för oss som inte delar er materialistiska syn på tillvaron. Därför får era påståenden stå oemotsagda där.
Fredagen 25 januari gav ni nämligen på DN's debattsida uttryck för er stora indignation över skolverkets granskningsrapport avseende biologiundervisningen vid Livets Ords skola. Själv har jag inte underlag för att vare sig försvara eller kritisera denna. Men jag måste tillstå att jag har större förtroende för Skolverkets rapport om hur undervisningen i biologi bedrivits än jag har för er bedömning. I synnerhet som det visat sig att flera av er som undertecknat skrivelsen inte ens tagit er tid att läsa skolverksrapporten!
Det hotfulla tonfallet i er debattartikel väcker misstankar. Vill ni skrämma till tystnad? Er skrivelse ger uttryck för en närmast religiös hängivenhet till evolutionsteorin - denna materialistiskt grundade lära om varandets natur, som är långt mera trodd än bevisad.

Er argumentationstaktik är tydlig och avslöjande: Utmåla en nidbild av kreationister som ointresserade av empirism och framställ dem som religiösa fanatiker utan vetenskaplig kompetens. Undvik på detta sätt en saklig debatt, där olika tolkningar av naturvetenskapliga fakta får komma till tals. Sopa så både kritiken och kritikerna under mattan så att allmänheten får intrycket att ingendera existerar.
Med era formella meriter kan ni knappast vara omedvetna om de vetenskapliga argument som evolutionskritiker idag för fram. Nu beskyller ni kreationister för att släppa in "doktrinära och principiellt orubbliga förklaringar i undervisningen i naturvetenskap" och inser inte att er artikel understryker med all tydlighet att om det är något som "inte får ifrågasättas" så är det just evolutionsteorin.

Om det är så att ni verkligen vill skydda våra biologistudenter från kreationismens villfarelser, så lär det knappast gagna er sak om ni undanhåller dem evolutionskritikernas argument. Nej gör processen kort - inbjud representanter för dessa till era högskolor (säkerligen i enlighet med studenternas önskemål) låt dem presentera sina argument, inbjud till en saklig debatt och låt honom eller henne därmed bli till åtlöje inför alla. Sedan har ni ju inget längre att frukta!

Jag vill också gärna få svar på ett par frågor som rör oss lärare:

• Är det tillåtet att i biologiundervisningen i statsbidragsfinansierad svensk skola nämna att evolutionskritik existerar och att ge exempel på vetenskapliga argument som dessa kritiker anför? Om ni anser att svaret bör vara nej - varför inte? Om ni anser att svaret bör vara ja - varför då inte från början välkomna en saklig debatt kring frågorna i enlighet med vad som nämnts ovan, i stället för att som nu hota med fjärdingsman för att kväsa debatten i ett av de fåtaliga fall där sådan över huvud taget förekommer?

• Vilka disciplinära eller andra åtgärder skulle ni föreslå för att komma tillrätta med "problemet" med oss lärare (och elever) som inte finner sig i denna påtvingade inskränkning i tankefriheten?

Till sist: Tack makthavare för en läroplan som faktiskt uppmuntrar till kritiskt tänkande - i motsats, uppenbarligen, till vissa lärde på sina piedestaler!

Göran Schmidt, biologilärare


[Till överst på sidan]